Idag fick jag upp ett minne på facebook att det var två år sedan vi hämtade hem Znidde, som är köpt på Visingsö.

Jävlar vilken resa. En tvååring ( som vi trodde var tre) importerad från Lettland och varit i Sverige i en vecka när vi var och provred sen hämtade vi henne två veckor senare.

När vi stog i kön till färjan så gungade hästtransporten till och Emilia gick ut och skulle kolla att allt var ok med henne.

Snabbt kommer hon tillbaka och är helt upprörd och säger - faan mamma hon har hoppat över bomen    .

Ut ur bilen och öppnade sido dörren på transporten och ut kommer ett stort blodigt svettigt hästhuvud.

Hon har slitit ur sej ur lädergrimman fast den satt ganska tight.

Då började de släppa på bilarna på färjan, Husse fick stå och vinka förbi bilarna, Emilia fick försöka hålla hästen lugn och jag ringde till säljarna för att få hjälp......

De kom på nolltid, tur att de är erfarna och lugna....

Vi åkte till remmalagsgården och styrde för vi fick inte ner bomen, satt longeringslinor och så för att hon inte skulle slå runt. Men helt plötsligt hoppar hon helt enkelt tillbaka som ingenting. Backar sakta ur transporten och går omkring helt lugnt när vi skulle kolla skador på henne.

Hon var blodig lite här och där men inga stora skador.

Sen när husse skulle backa och vända med transporten så backade han ner i diket    .

Coola Znidde knallade lugnt upp i transporten senare för hemfärd till Ringarum som fortdatte utan flera missöden.

Vi enades om att dom aldrig skulle glömma oss    ...

Efter några dagar hemma så insåg vi snart att hon inte var så mycket hanterad, slängde sej i gången och vart hängande i grimskaften, stog och skrapade / slog med ena framhoven och sparkade siktande mot Emilia med baken när det passade henne , men väldigt snäll att rida för att vara så ung..

Lite men av resan fick hon för hon ville inte gå in i en transport sen, under en sån träning stegrade hon och slog runt, det blev en spak häst med blodigt huvud..

Efter två månader funderade vi allvarligt på att lämna tillbaka henne, men det var något som sa nej till det. Vi bestämde att det fick gå över sommaren och vilken tur för Emilia har gjort ett jätte jobb med henne..

Vi började med att klicka in att lyfta hovarna, sen hittade vi en super instruktör som hjälpte till med ridningen och lastning.

Nu är hon härlig att sköta om , går snällt in i transporten och är lugn och trygg att rida ut på.

Och efter den kontakten med Visingsö så slutade med att Znidde kom tillbaka till ön, Emilia har kört remmalag, jobbar och bor där. Hon jobbar på vårdboendet, lite som frisör och på gården med hästarna.

Och nu från förste april så har hon fast tjänst inom äldreomsorgen på ön och får fortsätta att jobba på hästgården där Znidde är inhyrd..

Härligt när allt faller på plats och man vet att ens dotters största önskan har blivit sann. Att jobba med hästar ( även om det inte är på heltid) och även att det mest är att mocka , fodra , släppa in och ut hästar. Det innhåller lite att hjälpa till med inridning av unghästar och att visa hästar för köpare..

Och så har ju Tasse också blivit Öbo    , ett plus är att det inte är så långt att åka dit heller för mej när jag saknar dom    

Kramar från oss